09 februari 2010

Han ger, och han tar.


Bom i fönsterrutan, sen var livet borta. Så fort. Mitt framför mina ögon. Och jag kunde inget göra.
Men han är inte ensam, det är många många små fåglar som inte klarar denna stränga vinter. I år är det en sådan vinter att fågelborden verkligen fyller en funktion.
Har man börjat mata de små liven, får man inte sluta. För fåglarna vet var de hittar mat, och kanske inte har energi nog att flyga till nästa ställe om de ödslat bränsle på att komma till dig först, där det inget finns en dag.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!! om man vill komentera dina fina bröllopsbilder på hemsidan hade det varit bra med en gb ett litet förslag bara för bloggen är ju en sak men bra den med..fast på ett annat sätt..hm nu blev jag lite väl flumig.kram

Elisabeth sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Elisabeth sa...

Upps, jag råkade ta bort mitt inlägg. jag gör om det!
Värt att tänka på.
Tack för idén, och tack för kommentaren om bröllopsbildspelet. Det bildspelet kommer dock att komma upp här på bloggen när jag löst ett litet problem... (anti-teknik-nörd som jag är, bevisligen)

Bloggintresserade