21 oktober 2010

Luciagruppen börjar nu.

Luciafotograferingen. För fjärde året (tror jag) har jag fotat luciakandidaterna för planschen och röstsedeln. Dessutom har jag under åren ökat på med bildspel och i år ökar vi till två olika bildspel, ett för tinningas webb med tjejernas röster och ett utan ljud för skyltfönstret på Cross Road.

Alla tjejer skulle samlas på tinningas kontor i lördags klockan ett. Prick ett stövlade jag in och kunde räkna ihop fyra tjejer, av fem. In i det sista hade jag hoppas på att den femte skulle hinna hem från en semestervecka utomlands. Men nu fick jag inse att så skulle det inte bli.
Lucia generalen från Lions kom sist, och så bestämdes det att vi skulle gå ner till ångbåtsbryggan och scenen i år i stället för bron där vi varit de senaste åren. Jag ville åt något lite nytt.

(Att fota alla på söndagen var också omöjligt för då kunde inte två andra av kandidaterna, sen i veckan som kom skulle alla försvinna ut på olika praoplatser. Och vi måste starta med röstningen på måndag.)

Det blev en märklig känsla att fota gruppbilden med bara fyra, och hela tiden ta hänsyn till att kunna montera in den femte i efterhand. Vinklar och exakta positioner memorerades och noterades.

För att inte tala om den ännu märkligare känslan att plåta den femte på söndagen. Ensam till gruppbilden. Med datorn och bildernas filinfot och memorerade vinklar och positioner tog nog den plåtningen längre tid än lördagens. Tur att hon var så tålmodig.

Det största problemet blev vädret. Under lördagen var det mest mulet men med solglimtar, på söndagen var det idel stark sol. Detta reducerade möjligheterna av alla gruppbilder till ett mycket begränsat antal. Det antalet var en. Bildens filnr var 1313.

När det gällde porträttarna blev det också småknepigt att få till fem hyfsat homogena bilder. Som tur var hade jag skuggat en del solbelysta bilder under lördagen. Vi skuggade kandidaten hej vilt under den soliga söndagen. Trots detta blev det inte så många att välja på, jag ville ju gärna också att tjejerna skulle känna sig nöjda med sina bilder. Det är ju ändå lite speciellt att vara med om detta med Luciagänget.

Att sedan få ihop bilden… Jag har en kurs i montage i bakfickan, typ aldrig använd.
-Då får du testa i skarpt läge, sa nya nyhetschefen.
En halv natt satt jag med bilden och förbannade mig själv både en och femtioelva gånger att jag varit så lättvindig med löftet om att montera in den femte tjejen.

I dag ringde telefonen. Det var redigeraren.
-Jag har fått en bild här. Det står foto och montage Elisabeth.
-Ja, det stämmer, säger jag.
-Jaha… VAD är monterat?

Kan man kalla det för en känsla av tillfredställelse?
Bilden kommer i tinninga i morgon, fredag.
Se och döm själva.

5 kommentarer:

AnnaKK sa...

Ha-Ha!

"Så jobbar ett PROFFS", svarade du väl!? ;-)

Kan tänka mej att det var en svår uppgift, men desto goare känsla när man uppenbarligen har lyckats till fullo! :-)

Elisabeth Källblad sa...

Nä, inte proffs efter ett endaste montage! (som dessutom tog för lång tid, proffs jobbar mycket, mycket snabbare!)
Men jag erkänner, jag sa något om att -Oj, då har jag gjort det rätt bra.
För jag blev faktsikt väldigt glad!
:-D

-DES- sa...

Ja det är jättebra gjort, när man nu vet om det så ser man att tjejen längst till höger har något mörkare skugga än de andra, det är riktigt bra gjort!

Här är en sida som visar att "proffsen" minsan inte alltid gör allt rätt. http://photoshopdisasters.blogspot.com/

Elisabeth Källblad sa...

Ha ha, kul sida. Dit vill jag INTE komma....
Men du Des, You make my day!
Det är INTE tjejen till höger...
*smile*

-DES- sa...

HAHAHA!! otroligt! ja då är det verkligen bra gjort!!!

Bloggintresserade