07 november 2010

Barn och Musik


Det var en lugn dag i dag.
På dagen var jag på en barn o baby fotografering.
Åhh de var så mysiga de små!
Nästan så att jag hade lust att sno en eller två av dem... :-D
Skoja bara!

På kvällen var jag i aulan och såg en världsartist, och framför allt lyssnade till honom.
Helt otroligt, att få uppleva detta i vårt lilla Nossebro.
Mer om det i onsdagens tinninga.
I morgon blir det annat från helgen, bland annat lite skräckis-bilder, gravar och gravpynt, samt luciakandidat nr 2!

Sen är det det här med skärmen, hoppas bilden funkar, för jag har "noll koll" på den bärbara datorns skärm...

5 kommentarer:

AnnaKK sa...

Oj! Spelar han som strängarna brister!? 8-)

Alltså... Många avskyr fiol, men då har de väl kanske haft barn som övade och övade och övade - men som aldrig lärde sej...? <:-)

För när någon som KAN hanterar en fiol... Då är det ett av de absolut vackraste instrument jag vet!! :-D

Dock kan jag inte räkna ut vem världsartisten är, men det får jag kanske veta så småningom!? (Vid närmare eftertanke så kan jag för tillfället bara komma på namnet på en enda violinist, och det är en lärare på den lokala musikskolan. Fniss! Men han spelar som en gud - nästan iallafall! Jo, och så hon Linda Lampenius också, förstås!).

Elisabeth Källblad sa...

Nä, han spelade så att stråk-stråna gick av i en farlig fart!
Ja da, det kommer mer om honom och Linda är det ju inte! :-)

Min första (och enda) lärare i fiol hette von Lampe. Glömmer aldrig namnet, mitt framkallade av oljud och hans grå hår!

Lite kurriosa, för en vecka sedan fick jag en ny fiol, den ingick i köpet av sonens trummor...

AnnaKK sa...

Jamen, då ser jag fram emot att du övar flitigt på din "fela", och så får du börja lägga upp ljudklipp här på bloggen framöver! :-D

Ah... Det är från stråken det fladdrar en "sträng"...? Har aldrig funderat på hur en sån är konstruerad. Många strån alltså - efter som det går att spela vidare trots att ett har brustit? Tror inte att jag nånsin ens har hållt i en stråke - och inte i en fiol heller för den delen. :-) Jag spelade manodlin en termin när jag var 9-10 år. Fruktansvärt TRÅKIGT tyckte jag att det var! Och jag var nog en väldigt tråkig elev att ha också, kan jag tänka mej. <:-)

annette sa...

Musikupplevelser är underbart att få vara med om, instämmer med Anna om att nu får Du öva och sedan lägga ut här på bloggen, jag kommer att lyssna!

annette

Elisabeth Källblad sa...

Känner stor tveksamhet till att det kommer ske... ljud från felan på bloggen alltså! :-D
För att vara med exakt Anna, så består stråken av hästtagel, om jag inte är felunderrättad.
;-)

Bloggintresserade