27 år med körkort

I morse, klockan 8, för exakt 27 år sedan körde jag upp.

I Solna (Stockholm)

När jag sen fick körkortet i handen kände jag en enorm besvikelse ...

Jag var ju ÄNDÅ tvungen att ta bussen därifrån till Blackeberg där jag bodde.

Och inte ens till att åka buss dög körkortet till, nä, Där gällde bara SLs månadskort. Jag kan tala om att det tog inte många dagar innan jag införskaffade mig en bil ... eller tja ... -

Det var på den tiden då jag alltid satte in alla bilder i album. Detta är ur album nummer 7. Där finns också en karta där vägen är markerad för min första långresa med detta fordon. Bilden är rätt trist, men den enda jag hade på bilen utan massor av folk med i bild. Folk som kanske inte vill vara med här och nu. (27 år senare typ)

--

Bilen ja, en Opel Manta SR, det där med SR var viktigt ... Sport Rally ...

Årsmodell? Har helt glömt av, det är så himla länge sedan! (kan ha varit en -71)

Men oj vad jag älskade denna bil, friheten och farten.

Löften

Jag tänker mest på Nyårslöften just nu.
Ska dom ges, ska dom hållas.

Förra året lovade jag högt och tydligt inför alla festdeltagare att jag "under 2009 skulle sluta röka".
Jag tror nämligen inte att man kan vakna upp helt plötsligt (1 januari) och tro man är rökfri. Men att sätta det i ett rimligt perspektiv. Under 2009. Det har fungerat. Sedan den 2 mars har jag inte tagit ett enda bloss. (Men röksugen, det är jag tametusan fortfarande.)

Till följd av detta har det blivit något lite mer av mig på jorden. (25% för att vara exakt) Det kanske kan vara ett ämne till löfte? Att motionera mera, att äta bättre, bli sundare, inte rundare? Jag ska fundera på alla sådana alternativ.
Till det finns det en massa andra saker jag vill genomföra under nästa år. De ska ingå, inte i löfte-listan, men däremot i en lista att bocka av. En mål och delmålsplanering. Mmmm...

Bilden ja, jo det är väl det största löftet man kan ge, som ska hålla länge länge... Dessa unga tu har på bilden i Bärebergs kyrka just lovat älska varandra hur länge som helst. De har hållt sitt löfte än så länge, och jag önskar dem all lycka till att vilja fortsätta älska varandra hur länge som helst!

Tema JUL fortsätter

Det skulle vara väldigt kul att få skriva: "Min pepparkaksborg".
Men det hade inte varit sant.

Det skulle vara väldigt kul att få skriva: "Jag har bakat".
Men det hade inte heller varit sant.

Därför skriver jag: Min sons pepparkaksborg, som han vann på scouternas avslutning i torsdags. Scoutledare Kerstin har bakat.
DET är däremot sant.

Och jag gillar sanningen.
Alltid.

Lucior...

Egentligen...

Är det inte lite märkligt hur vi töjer ut allt som är kul, vackert och traditonellt.

Jovisst, vi förstår, det är för att vi ska hinna med, att allt ska få plats.

Men tänk efter ändå.

Luciakröning redan den 5 dec. Pensionärerna får se Lucia samtidigt som de tänder det andra andventsljuset den 6:e dec. Sen fortsätter det...

Vi på tinninga har våran sista Lucia-plåtning 15 dec. 9 dagar innan Jul, 10 dagar efter Essungabygdens Luciakröning.

Som jag minns det när jag var "liten". Då gick vi Lucia-tåg en gång. Det var den 13 dec. Och bara den dagen. Eller minns jag fel?

.

Bilden är Essungabygdens Lucia och hennes tärnor när de sjöng för Nossebroortens pensionärsförening i måndags. De andra luciorna jag fotat ska komma ut på vår essungasida med Lucia-special innan jag kan visa dem här...

Ica-Stig? nähä, vi har Ica-Christer...

-Tack för skumtomtarna, Christer!
Jag tog en liten påse, men kassörskan rättade genast till mitt misstag och fiskade upp en gratis jättepåse bakom disken och la bland mina varor på bandet. Tack för den.

Det kallas "kund-vård" med ett finare ord.


Kanske som plåster på såret för att vi kunder mötte denna skylt i lördags på din dörr, som var låst. Nu vet jag att det var en buss som skeppade ner hela personalen till stora staden Göteborg. Jag var inte med på denna buss, så mer än så kan jag inte avslöja, och det kanske var tur det... ;-S
.
Och DET kallas "personal-vård" med ett finare ord.

Lucia jakten fortsätter... plus lite PUNK!

I dag har jag jagat på Nossebroortens pensionärsförenings Luciafest i församlingshemmet. Och i Fåglums klubblokal. Olika lucior var det.
Det är en del av charmen att jobba så här på en liten ort. Man vet var dom finns, samma ställen, samma låtar väldigt mycket samma allt. Men ändå INTE. Att hitta det där som skiljer sig från år till år, att kunna känna glädje vid den 100:e grötfesten, att försöka hitta en "ny" bild...
Ja, det är lite så det är att bo och jobba på landet.
Föresten tror jag detta är inlägg nummer 100...
Och jag känner fortfarande blogg-glädje ;-D

Men som ni säkert har hört på radion i dag. Vi har ju ett band från Nossebro som nu är klara för Melodifestivalens deltävling fyra i Malmö den 27 februari!!! Det är ju hur kul som helst!
Jag har gjort en intervju, det får du läsa mer om i tinninga. Och vet ni mer, det är punk... !
Jag talade med en jämnårig "tant", som hört låten. Hon sa att även "såna som vi" kunde gilla den.
Det ska bli så spännande att höra den!
Som sagt, det ÄR allt lite kul på en sån här liten ort.

Föresten, jag har överlevt helgen utan att ha jobbat "i jäl" mig, men det har varit mycket, och mer lär det bli.

På Missionskyrkans Julfest...

... i dag, fanns denna lilla söta tärnan.

Efter Lucia uppträdandet vankades det fika. Men först en bön.

Då sätter man sig ner, knäpper sina händer och lyfter ansiktet upp mot Jesus, blundar och ber sin bön. Ljuset ställer man fint bredvid sig.

Detta är från i går. Jag kände att för balansens skull måste jag få in en och annan Nisse också bland alla fagra Lucior och tärnor. :-) (Men hon som sitter på hästen i mitten, det är faktiskt Jonslunds Lucia... ni ser, man kommer liksom inte undan dem i dessa tider... *ler*)

Bilden är tagen innan Julparaden startade. De allra flesta av ryttarna rider sina egna hästar, vilka de klarar av med glans. Men det är en regel att ingen häst får gå utan ledare i paraden, OM något skulle hända. Vägen är kantad av åskådare varav många är små barn, och inget får helt enkelt hända, därför dessa ledare.

.

Vi hastar vidare...

Den här bilden ljuger lite...

Men den visar hur jag känner mig.

Lite luften ur liksom.

Som tjejerna, de har klarat av det första, värsta uppträdandet... med bravur!

Så himla duktiga de är. Så vackert de sjöng i stämmor.

Nu ska de ut till på mängder av ställen, det börjar i morgon bitti klockan nio för dem.

Och jag hänger på en del, som vanligt...

Jonslunds Granen

Denna sju meter höga julgran i aluminium har rests i Jonslund. Den består av 1 400 lampor och är omskriven i fredagens tinninga, där också denna bild finns.

Varför jag lägger ut bilden här också? Jo, jag tycker den är bättre i färg. Tyvärr var det vi som fick en svart-vit sida. Det drabbar alltid någon av lokalsidorna eller sporten. Jag är nästan frestad att också lägga upp Lionsgubbarna (då i färg) som släpade ihop granarna till morgondagens (dagens...lördagens alltså) marknad...

.

Dessutom kan alla andra som inte bor i vår kommun, men läser min blogg, få veta att vi också har fina modäna annorlunda granar på våran lilla plätt av Sveriges land. :-D

Nu börjas det...

I dag har jag tagit de första Luciabilderna till våra Luciasidor som vi brukar ha veckan efter Lucia. Jag var inte ensam om att fånga dem. Kamrater, föräldrar och andra blixtrade runt massor.

Det var Jonslundskolans femteklassare som traditionsenligt uppträdde på Röda Korsets Julfest i Barne Åsakas bygdegård.

Sen hände det massor av annat också, det kommer i tinninga på måndag.

Ge-Kås i Ullared har INTE fotoförbud.

Tyvärr har jag ingen bild att illustrera detta inlägg med.
Här följer i stället en kopia på Gekås Ullareds VD Boris Lennerhov's svar till mig.

Hej Elisabeth!
Du har alldeles rätt, det är dirket fånigt att ha fotoförbud i dagens tekniska värld, dessutom gör det knappast någon skada heller.
Bara för någon månad sedan blev Securitas tillsagda att sluta med att påpeka fotoförbud för våra kunder, något har tydligen missats i interna kommunikationen.
Ber om ursäkt för att du fick detta påpekande och skall nogsammt se till att det inte händer fler framledes.
Ha en bra helg!

(P.s. orsaken till foto och filmförbud har ursprungligen varit att konkurrenter inte skall kunna regristrera alla priser på detta praktiska sätt, men världen går framåt. d.s.)

Med vänliga hälsningar / Best regards

Boris Lennerhov
VD

Och med det får vi anse frågan avslutad för denna gång.
Jag har besökt Gekås tre gånger på 20 år, så det är ju inte så frekvent. Annars är det en rätt viktig resa för många här i vår kommun. Många är dom som regelmässigt åker mellan en till tre gånger per år. Så nu vet ni, NI FÅR FOTA VARANDRA inne i den TV-kända butiken, och skriva under bilden i albumet "I was there" !

Ge-Kås i Ullared har fotoförbud.

Den här tomten fanns vid entrén.

Bredvid tomten fanns en vakt.

Han kom fram till mig direkt efter denna bild.

-Du, jag ser du har en kamera, det är fotoförbud här inne!

-Eeeeh

.

Och alla mobilkameror som säkert 50% av kunderna hade på sig då?

Hade inte de fotoförbud?

Såg inga skyltar (kan ha funnits, men inte iögonfallande)

Men eftersom vakten sa till mig, säger lagen att jag hade fotoförbud. Men min väninna som hade mobilkamera, kunde fota, MSM:a och fråga vad gubben där hemma tyckte om det hon tänkte köpa. Hon kunde ta lite bilder på oss som "besökte Ollared", till familjealbumet. Ja, det är lite så man gör idag, med mobilen.

.

Men inte jag, nä.

Det finns ingen rättvisa

För fjärde året på rad har jag fått helgen då ALLT händer. Julparader, marknader och Luciakröningen. Luciakröningen var nog inte samma dag för fyra år sedan, för när jag kollade i våra klippböcker på tinninga så ser jag inget om kröningen. Däremot hade jag gjort paraden, marknaden och varit med Luciorna överallt även 2006.

.

Denna lapp från 2007 fann jag också. Då var min dotter med hela jobbdagen, och hon gillade den analoga skrivmaskinen vi har. Herr Lokalredaktören fick brevet av henne, och klistrade in den i klippboken.

.

Vi kör varannan helg, och jag har tydligen helt maximal otur... (eller tur) För varje år lägger Lions kröningen och julmarknaden på min helg...

.

Det har nog gått så långt att jag skulle nog se det som en personlig förolämpning om jag inte fick fota julmarknaden, paraden och Luciakröningen... för visst är det underbart!

(Om än stressigt, det ska ju skrivas också.)

.

Du har väl bokat hela lördagen du med?

Nu är jag äntligen klar...

... med att sortera ut hästbilderna från i söndags. Jag har inte hunnit suttit tidigare, men nu kommer sex fulltecknade dagar, så jag var bara tvungen att ta mig tid nu. De "jäklarna" hade inte startat helt i ordning, och en del slarvat med nummret på hästen. Sånt är vansinnigt irriterade... Ibland kan det bli rena detektivarbetet innan jag är säker på att jag får rätt namn på både ryttare och häst (en del tävlar ju fler hästar i samma klass!)

Det som var väldigt speciellt denna gång (och förra) var att jag har varit blixtlös hela tävlingarna. Men söndagens storhäst höll på senare än ponnyn förra helgen, så det sista var det helmörkt ute, och inget extra ljus som kom in. Spännande. Nu när jag studerat alla bilder på storskärm tror jag att det går att göra lite annorlunda än vad jag gjorde nu. Ska testa nästa gång.

Nu är jag i alla fall färdig, liksom hästen på bilden, han är färdig på banan, sista hindret är gjort och de väntar på resultatet. Jag väntar också på resultatet, när det kommer i tryck. Och som sagt, jag hoppas det är rätt namn på ryttarna... :-)

Nu blir det mest lucior och tomtar ett tag framöver...

Ica's Vita jätteböna

...

Vad ska man säga?

Ska fundera en stund.

Kommer du på nåt bra, hojta till...

Essungabygdens Lucia 2009

I dag blev det officiellt. Frida från Främmestad blev vald! Läs mer i tinninga, klicka här.

Fast det är ett riktigt kamratgäng som ställde upp som kandidater, så alla verkade bara vara glada, oavsett vem som skulle bli vald.

Själv har jag inte röstat. Tycker jag har så mycket med "Luciorna" att göra än då. Men jag måste erkänna, så här på min egen blogg, jag är nöjd, mycket nöjd med valet!

Av den mest tristaste och kanske banalaste orsaken... längden.

Jo, du läste rätt. Frida är kortast, 1:an och 2:an lite längre och 4:an och 5:an ännu lite längre. Det kommer bli en fin symmetri på Luciatåget!

Men om jag skulle röstat på utseende eller personlighet, då hade jag röstat på alla.

Tjejer, det ska bli ett nöje att få följa med på era upptåg!

Adventsfirande i kyrkan

I går var det stort firande i Främmestad kyrka, då var jag inte där, jag sorterade hästbilder. Så i morse fick jag lite guds ord i stället och njuta av våra barn från Bredöl skola som hade Adventssamling i Bärebergs kyrka. Det var fint och alla våra ungar som var med och uppträdde var jätteduktiga.

De läste dikter. De spelades Blinka lilla stjärna och Bjällerklang på piano (publiken började sjunga med i bägge). På fiol framfördes Nu tändas tusen juleljus av tre töser, och alla fjärdeklassare sjöng Det är advent. Präst var min namne, Elisabeth.

Nu har jag ju aldrig haft barn i storstan, och när jag själv var ett, är ju evigheter sedan. Så jag kan inte jämföra, bara konstatera att det är så nära på något sätt att ha barn på landet.

Hästhoppning igen

Det är så mycket som kan gå fel vid hästhoppningsfotograferande.

Alltså, drömmen vore ju ryttare som hela tiden hade ögonkontakt med fotografen, log och gärna tänkte på att även få hästen att se snygg ut...

Men i verkligheten gömmer sig en del ryttare bakom hästens hals i hoppet. De sänker huvudet, så att skärmen på ridhjälmen döljer ögonen, de gör konstiga miner, räcker ut tungan och låter håret flyga vind för våg! Hummmm.

Och tur är väl det, så att de kan koncentrera sig på hoppningen! Jag älskar utmaningen att fånga den där bilden jag vill ha till min uppdragsgivare. I dag var det dock väldigt mörkt när 1.45 klassen gick, bara elljus inne i manegen fanns tillgängligt. Inte kul. Inte alls.

Att dödas...

...av ett djur.
En kvinna har blivit dödad av en älg. Men det tog ett år innan det fastslogs. Hennes man var först misstänkt, läs mer i Land Lantbruk. Så långt, allt väl, han är friad, älgen kanske redan har fått sitt dödsstraff, ingen vet.

Men jag är manad till ett litet tankeexperiment.
OM det varit en VARG?
Eller OM det varit ett VILDSVIN?
Eller OM det varit en MAN?

Ta dig en stund, och tänk efter, hur reagerar du om rubriken varit;

"KVINNA DÖDAD AV EN VARG!"
"KVINNA DÖDAD AV ETT VILDSVIN!"
"KVINNA DÖDAD AV EN MAN!"

Den sista reagerar vi knappast för. Ett vildsvin... oj så ovanligt. En VARG, vad var det dom sa, vi måste utrota den, den är ju livsfarlig! (vilket på något rättmättigt sätt måste gälla alla då.. utrota alla vargar, vildsvin och män!???? alltså... det blir lite dumt va?)

Och en älg då?
Vad tror du?
(Glöm inte att älgjakten är "helig"...)