24 augusti 2010

Hannes Melin


Är en oerhört duktig ung fältryttare. I senaste ridsport kan du läsa mer om honom.
Vi hade kul när vi plåtade och vi bägge var nöjda med resultatet.

5 kommentarer:

annette sa...

WoW! Förstår att Ni båda var nöjda med fotograferingen, så snyyyyyg bild och en underbar komposition.
Måste vara kul att ha en person att fota som verkligen vill vara modell och inte gör en massa dumma grimaser precis när man skall trycka av;(

Hoppas Du har bra!

annette

Elisabeth sa...

Tack Anette!
Jo, han tyckte också det var kul att jag inte bara ville ha typ hoppbilder eller så. Sju stycken helläckra bilder blev resultatet. Kanske lägger ut nån mer här sen.
"Modeller" som vill göra grimaser ska man undvika... ;-)

Jo, nu har jag hämtat mig efter racet. Går på för fyra dagar på fredag igen. Det är lugnt!

Hoppas du också kommit in i gängorna efter härliga sommaren och semestrar!

AnnaKK sa...

Snyggt!!

Porträtt är inte min starka sida. Skulle isåfall va´ på djur... Har i princip slutat fota insekter, till exempel, så när en sådan hamnar framför linsen numera är det inte själva krypet jag är ute efter att fånga på bild utan dess uttryck! En min eller något, som man direkt kan associera till en mänsklig känsla/sinnesstämning. :-) Fjärilen jag visade häromdagen är en typisk sådan bild. Man kan väl nästan höra hur den säger ett förvånat "ooops" när den får syn på mej och kameran mellan blombladen!? :-)

Du undrade förresten hur jag hade gjort "kanten" runt den bilden, och det är inte så svårt. Man lägger helt enkelt ett eller flera mönstrade foton (texturer, brukar det kallas) över, och sen justerar man optaciteten eller raderar dem helt och hållet på sina ställen, tills man är nöjd med resultatet.

Sitta och vänta på att vilda djur ska dyka upp har jag inte riktigt tålamod till. Maken jagar en del, så vid nåt tillfälle i fjol var jag med honom på vakjakt - han med bössan och jag med kameran. Vi satt i ett jakttorn och fick vänta i minst en timme innan det hände nåt, och jag tyckte det var fruktansvärt drygt... Sen kom det iallafall ut en råbock på ängen framför oss, och då var det ju kul så länge det varade. Jag fick några ganska bra foton på den. :-) Däremot tillät jag inte maken att skjuta den!! ;-)

Elisabeth sa...

Tack!
Jag fotar inte så ofta porträtt, men tycker det är väldigt kul när det händer. Just denna gång var det extra kul och de drog på bilden över ett uppslag i Ridsport.

Jag tycker dina "porträtt" av insekter o dylikt är väldigt fina och lyckade! Fortsätt, för du är bra! Snart blir det människor också ska du se.

Tack för kanttipset. Måste testas, kommer väl upp här på bloggen så snart jag lekt lite... :-)

Om inte gubben fick skjuta, så är väl risken stor du inte får följa med igen????

AnnaKK sa...

Svar: Nä, jag fick inte följa med gången efter - maken tog med sej sonen istället då! Och han drog sej inte för att fälla "min" bock... <:-I Hm...

Lycka till med leken i bildbehandlingsprogrammet! Bara till att släppa loss allt vad man har av kreativitet och skaparlust! :-)

Nu har jag skjutit dagens arbetspass framför mej alldeles för länge - dags att ila iväg! :-)

Bloggintresserade