14 december 2010

Gammalt bildspel

Jo, jag vet, det är gammalt.

Men i dag när jag var nere i ladugården för att ta djuren på kvällen, så satte jag mig på en upp och ner vänd hink och tittade på just dessa bilder. De är nämligen uppsatta där. Laminerade. Efter Konstvandringen förra året. Då ingick de i en miniutställning utomhus. På något sätt finner jag ro när jag ser på dem, kan sitta och bara titta, länge.

Efter att en vän förlorat en nära anhörig sände jag intuitivt bilderna till honom. Nu har jag själv förlorat en nära, och bilderna kanske inte tröstar, men ger ändå någon form av perspektiv som känns skönt.

Jag vet inte, kanske det autentiska ljudet i bildspelet förstör? I ladugården om kvällen är det tyst, förutom idisslande djur och något frustande här och där.

Ta hand om varandra.

4 kommentarer:

AnnaKK sa...

Men WOW lixom!

Jag sitter här och hittar inte alls orden jag skulle vilja få fram!? Och det är BRA, för då har jag ju uppenbart och tveklöst blivit BERÖRD!! :-)

Försöker sammanfatta ändå...

I några få bilder har du lyckats fånga så mycket av det som faktiskt ÄR livet och levandets villkor - och jag tror man fastnar lite extra för någon eller några av fotona beroende på vad som precis händer eller nyss har hänt i ens eget liv!?

Så-å-å HÄFTIGT!!! :-)

Själv föll jag pladask för det allra sista fotot - det lammet är ju jag, och dess attityd speglar min inställning till tillvaron just nu! :-D

-DES- sa...

Jättefint!

annette sa...

Blir lite stum och ordlös när jag ser på bilderna och oxå vet att Du mist en person som stått Dej nära.
Säger som Anna att bilderna speglar verkligen livet och livets villkor, och beroende var man befinner sig så fastnar man för en speciell bild.
Föstår att Du satt en stund i ladugården igår och fann ro när Du tittade på bilderna.

Ta hand om och var rädd om Dej nu!

Kram

annette

Elisabeth sa...

Oj, Anna, Tusen Tack för dina ord.
Du anar inte vad de värmde!
Vilken otroligt fin kritik!

Tack du med DES! Har varit runt på din blogg en sväng igen. Alltid lika spännande. Det finns alltid något för alla i min familj! Kul! Tack för det med!

Tack för din omtanke, Annette! Och dina berömmande ord om bilderna. Med sådana ord behövs det ingen glögg för att bli varm i hela kroppen! ;-)

Bloggintresserade