Tankar runt möten i mitt jobb som lokal-reporter på landet. Men också om andra tankar som smyger in om livet på landsorten.
20 maj 2011
Jobb
I dag var vi på jobb i Jonslund, eller precis innan Jonslund svängde vi in.
Där mötte Flingan dessa.
De lät.
Högt.
Flingan blev rädd.
Men de var fina.
De var Champinons, och det betyder att de är jättefina.
Och tro schuttsingen att de skällde när de var inne och Flingan ute.
Men det var inte det jobbet handlade om.
Bara det att det var så många fina andra djur på gården också, så jag var ju tvungen att titta runt av eget intresse också. Hästar, kor, hundar och katter, alla jättefina!
Jag har ett väldigt fint jobb!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Man ser farten i bilden som hundarna har, eller iver kanske man ska säga.
Igår hade jag "skogen" som arbetsområde och fick lämna slätta för att ge mig in i kuperad skogsterräng.
Solljuset strilade så härligt snett genom granarna. Önskade att jag hade haft kameran med mig.
Så visst kan man njuta av bilder (även om de bara finns i huvudet) även under arbetstid fast att man är offentligt anställd.
Tror sjutton det att lilla Flinga blev rädd när hon mötte så stora och skällande hundar, hade även jag blivit;)
Ja, jag tror att för det mesta har Du ett roligt jobb blandat med en del tråkigheter ibland.
Och att i egenintresse få skrota runt på en gård med en massa djur och dito kamera det är fint det!
Hoppas Du har bra arbetshelg!
annette
Och mina ögon drogs ju bums till cockern! :-D
Jag kommer snart tillbaka "som vanligt igen" på min blogg - bara lugn! :-)
Ha det fint!!!
Så rätt du har bonnfrua!
Skillnaden är att om man fotograferar av bilden, så kan man lättare dela den med andra!
Jo, Annette, jag gick inte själv ända fram heller... :-)
Och visst är det blandade givor i mitt jobb.
Det var en söt Cocker, Anna, den var dotterns.
Skicka en kommentar