Jag minns när de började för en evighet sedan. Då nästan gav de bollen till varandra och sa förlåt hela tiden.
Fotbollskolan för de minsta, där får de börja som sexåringar.
Nu spelar de på elvamanna och tacklingarna avlöser varandra.
De är i div 6.
De är runt 12-14 år.
De är så otroligt fina och goa tjejer!
De spelade mot Lilla Edet och reslutatet blev 4-4.
Bilden har jag lagt på en annorlunda kant, med hjälp av en mask.
Den är också dämpad i färgerna, namnad och slutskärpt för webben.
5 kommentarer:
Det där var (är!!!) verkligen SKARPT!! :-D Den kameran kunde minsann fånga precis ALLT... :-) Förmodligen kan man räkna exempelvis varje enskilt hårstrå om man förstorar upp bilden!?
Förresten, har du tänkt på att i alla såna där närkontaktssituationer så slinker bollen ALLTID undan, så det snarare är varandra än den som spelarna sparkar på. ;-)
Egentligen är den FÖR skarp. Det blir lite livlöst då också. Men jag gillar att variera det med. Med en längre slutartid så får du fart i håret tex genom oskärpa...
Eller som med din senaste fotbollsbild! :-D
Det intressanta med bollen är att man oftast kan se vem som verkligen fick in träffen, dock är detta är strålande undantag från den regeln!!!
Tycker det är kul att se tjejer som spelar fotboll numer, för dom är inte rädda att gå in i närkamper, vilket jag nog uppfattde förr innan det blev så stort som det är nu.
Här har Du verkligen fångat känslan;)
annette
Tack för dom orden Annette! Mineran och håret rätt upp uppväger ju en del av känslobortfallet med oskärpa, kan man tänka.
Du har nog rätt i det om närkamper i tjejfotboll.
Samtidigt är det ju också ett problem i samhället, att tjejer tar för sig även på den brottsliga banan i betydligt större utsträckning än förr. Både med mord, äldrerån och misshandel.
Så, är det en bra eller dålig utveckling???
Det är ingen bra utveckling som Du beskriver och som även är en sanning, väldigt skrämmande utveckling istället.
Hoppas vi kan få det till att istället bli så att dom tar för sig vad gäller löner,högre tjänster och annat som vi fortfarande tycks halka efter i till stor del.
Vi måste puffa på dem, har en tjej på US som jag manat på rätt så bra för hon är superduktig och en superhärlig tjej.Kanske att mitt tjat gett henne lite råg i ryggen.
För ett par veckor sedan blev hon invald som styrelseledamot i vår yrkesförening som är väldigt proffsiga och som styr mycket av utvecklingen inom laboratoriemedicin.
Hon mötte mej en morgon med ett stort leende och talade om det, jag blev minst lika glad över det som hon själv!
annette
Skicka en kommentar