28 februari 2011

Dragspelstämman i Nossebro


I år var det faktiskt tre unga killar som spelade, och spelade bra! Plus en tjej på sju år som inte riktigt vågade, bara nästan, men hon ägde ett blått fint spel. Så även om de var i minoritet av ålderskategorier, så vinklade jag artikeln lite på de yngre.
.
När man är på Dragspelstämma är det en speciell känsla som infinner sig. Det är så fräckt när det uppstår massa buskspel lite här och där. Nu är ju vår skolas aula och matsal inte oändligt stora, men ändå funkade det med massor av olika grupper som började spela ihop.

Just denna kille från Tidaholm fäste jag mig lite vid i år. Han var väldigt duktig!
Så många knappar på bägge sidorna och alla verkade han hålla koll på. Fingrarna for som jag vet inte vad, och ut kom suverän musik.
Nu fanns det en liten förklaring till hans möjligheter för framgångarna. Hon sitter här.
Mamma dragspels lärare.
Pappan i mitten, han spelar också.
Så detta är familjen Dragspel.
Tänk vad underbart att kunna åka på Dragspelsstämmor tillsammans hela familjen (de hade några barn till).
Att ha ett så skönt gemensamt intresse.
.
Ett stort problem som jag ofta får höra om när jag är på stämmor är just bristen på undervisning i musikskolorna. Inte någon musikskola som jag hört om har dragspels undervisning. Det är lite märkligt egentligen. Och lite tråkigt. Så Pojken Dragspel spelar saxofon i skolan, och Mamma Dragspel undervisar på kvällskurser. Just därför var det så kul att så många (fyra av sjuttio) var yngre förmågor på dragspelstämman i år.

4 kommentarer:

AnnaKK sa...

Ja, inte var det bättre förr iallafall - för när det var musikskoledags för min del var det först ett års obligatorisk "sångskola" där de totalt omusikaliska gallrades bort, och de som ansågs vara tillräckligt musikaliska sedan till år två fick välja mellan att spela blockflöjt eller mandolin... :-X

Min farmors syster var förresten en hejjare på många instrument, däribland dragspel! :-) Minns att jag var väldigt fascinerad när det instrumentet plockades fram, men det såg så SVÅRT ut så jag tror inte ens jag tänkte tanken på att be om att få prova... <:-)

Dessutom var jag så musikalisk omotiverad i musikskolan att jag slutade med mandolineländet - det var ändå bara gitarr och fiol man kunde gå vidare därifrån med sen... Ville man spela piano (eller för all del även trummor!) borde man av någon outgrundlig anledning ha börjat med blockflöjt, och sen kunde man (om man hade tur eller föräldrar med goda kontakter...) få en plats hos en privatpraktiserande musiklärare och lära sej dessa instrument...

Men det är ju synd om det än idag är svårt att få möjlighet att lära sej spela dragspel, för visst är det ett supercoolt och väldigt mångsidigt instrument!! :-) Hur ska vi kunna fortsätta fira midsommar tex i detta land, om ingen i framtiden kan spela dragspel till "Små grodorna"!? 8-O

Bonnfrua sa...

Härliga bilder och så bra skrivet! Trots att dragspelsmusik inte är min favorit så fångar du ändå mig med ditt "reportage".

Elisabeth sa...

Anna, vad tror du om Små Grodorna på elgitarr? (fast då får det inte regna på midsommar... och hur stora blir oddsen då?.... Hummm)
Tack Bonnfrua!

annette sa...

Ja, jag som verkligen vill lära mej spela dragspel som barn men inte fick, önskar ju verkligen att möjlighten vore större idag, är ju ett spännande instrument som det gåra att spela mer än en "snoa" på;)

Nu måste jag rusa till jobbet, fy sjutton så rörigt det är;)

Ha en bra dag!

annette

Bloggintresserade